Torshälla 22.07.2013

För fjärde året fick vi möjlighet att kombinera semestertripp till Öland med att se en produktion av Lars Molin vid Sörviks gamla Gästgivaregård.
Det här året var det ”Den tatuerade änkan”, som bearbetats och gestaltats av Teater Proximus, en amatörteaterförening på norra Öland. Som tidigare år ger man produktionen en lokal prägel, med humoristiska kängor åt samhället i stort och smått.

Vi skrattade gott åt änkans bravader, men litet fastnade också skrattet i halsen, när man såg bilden av en kvinna, som i åratal kämpat för sin familj och bara tagits för given. När hon sedan får möjlighet att förverkliga sina egna önskemål, upptäcker plötsligt omgivningen hennes förtjänster och försöker återföra henne till den smala vägen.

Man brukar ju tala om ”att pengarna gör mannen”, men som vanligt tänker ju vår käre Lars Molin på tvärs mot det vanliga och låter kvinnan inta rollen av den som kan välja och vraka. Lite får mig pjäsen att tänka på Molières farser och satir över samhället. De bästa skådespelarprestationerna får väl tillskrivas änkan (Elisabeth Zander), prästen (Erika Wickman)och advokaten (Jonas Hellberg), som även svarade för bearbetning av manus. Men hela teatergänget förtjänar en eloge för gott humör och väl genom förd föreställning.

När sedan vädret var så ljuvligt som på premiärkvällen, så kan man inte säga annat än att det var en riktigt lyckad kväll. En nyhet för året var den fantastiska vridscenen, som öppnade för nya möjligheter.
Ett tips: gör som vi, boka in en natt på Sörviks gamla Gästgivaregård, ät deras teatersupé med ett glas vin, se ”Den tatuerade änkan” och avsluta med en uppfriskande promenad i den Öländska sommarnatten.

Birgitta och Göran Johansson

Upp igen!